tisdag 25 januari 2011

Pennfodral till sjuksköterskerock

En vän tog sjuksköterskeexamen och jag ville uppvakta med något eget. Det blev detta fodral, att använda för att ta med sina personliga tillhörigheter, som pennor, mobil, nycklar osv i fickan på sjuksköterskerocken.

Tyg: Lila moln interlock från JNY Design, dock köpt som en stuvbit på Tradera. Det är det här tyget jag längtar efter att sy till sonen, en tröja med röda ärmar, jag har bara inte hittat rätt nyans av rött än. Fleecehallonröden är bäst men fleeceärmar på dagis?? Tror inte det.

Mönster: Eget, inget foder, namnetikett ditsydd samtidigt som jag sydde runt om. En kanal för en ihopsydd snedslå i vit bomull. Röda korset kom jag på sist, det var en kul detalj som vännen uppskattade.

Lycka: Att sy i lila moln äntligen. Jag har haft tyget sedan maj förra året. Tyckte det passade bra med moln som för mig står för drömmar, och det passar ju ihop med examen och framtid.

Den blev så söt lilla påsen. Och elastisk utifall man har många personliga tillhörigheter. Bandet kan man slå en knut om, även om det nog skulle ha varit en annan typ av snöre. Jag hade det inte hemma och jag förstår varför det finns sybehörsaffärer, de flesta är nog startade i syftet att kunna ha alla typer av band, snören, knappar, trådar, resårer osv hemma. Själv kan man ju inte hur stort lager som helst. Men så fånigt att bege sig ner på stan för att köpa ex 1 m band. Två saker är jag rejält nöjd med vad gäller sybehörsinvesteringar: 1) En "resårtårta", dvs 25 m resår 20 mm köpt hos Bibbi 2) En påse med prymknappar Jersey 10 mm, 250 st, också köpt hos Bibbi. För det går åt och det är så skönt att ha det hemma.

Lärdom: Att stå ut med att jag inte sytt rakt vid kanalen. Jag såg det först efteråt och jag hade ju dessutom sytt med röd tråd för kontrastens skull. Det var sent, examen var i morgon och jag tänkte att det är ju inte hela världen att jag inte kan sy rakt för jag blir för ivrig. Vill så gärna acceptera att saker blir som de blir, även när de ska försvinna ut i världen på egen hand. Jag kompenserade lite genom att fylla påsen med chokladkakor som hon kunde småäta på innan examenslunchen och hålla blodsockret uppe på sina fina döttrar. Så syntes inte sömmen heller lika tydligt som på denna bild. Jag tycker det är lite pinsamt här på bloggen där jag säger att jag kommer att sy mot beställning och så kan man se hur snett och vint det kan bli. Men mitt mål är att få till det snyggt och inte stressa fram något, ett mål som gott som något.

1 kommentar:

Ingrid sa...

Så gulligt av dig att göra något personligt i present! Fiffig liten sak!!