fredag 23 december 2011

Apans nya kläder

Julledighet, då kan man ju hoppas på att hinna blogga ikapp. Bilderna ligger där, färdigredigerade, det är bara tiden som saknas. Jag har en pigg liten 9-månaders som håller igång till halv elva varje kväll. Och då har ju den store+jobb+hushåll+allt annat hållit en vaken sedan kl sju så jag kroknar och går och lägger mig och låter maken (som är kvällspigg som tur är!) sköta nattningen. Sen har jag vaknat med ett ryck vid halv tre och legat vaken i två timmar bara för att sinnet tar igen tyst, egen tid....

Men men, nu ska jag se om inte sena mornar ger sena kvällar och kanske en stund för sig själv? Just nu skrattar den lille och leker sig sjövild i bäddsoffan. Han är jättego, men så här dags vill inte jag vara med. Enskildhet, den absolut största bristvaran just nu. Mer än sömn (även om jag, precis som en god vän som också är småbarnsmamma, önskar mig just sömn mest av allt).

Så här har jag börjat sy kläder åt As gosedjur/dockor. Apan är hans bästa vän sedan två år sedan (Ica och Childhood hade en drive). Jag tog några tyger och klippte på frihand. Det blev alldeles för litet så det går inte så lätt att dra på och av, men visst blev han snyggt stajlad? Tröjan är gjord av en stuvtrikå från Ohlssons som verkade bra i stunden, men som hemma visade sig vara exakt i samma färgställning som Landstingets nylonfiltar... Sjukhuskänsla med andra ord. Men i ett litet format gick det bra. Byxorna är sydda av ljus chambrey från Stoff&Stil och fri i utförandet kunde jag klippa längs med den fransiga stagkanten för att få lite strandkänsla på bensluten. Jag sydde dem en kväll medan A sprang runt sista kvällsvarvet med lek innan läggdags, på tio minuter. Fålla struntade jag i. Jag fick klippa ett hål där bak för svansen.


I all hast sydde jag dit en ärm ut-och-in och när jag väl trätt på tröjan hade jag dessutom satt den ut-och-in så att det är en ärm som är ok, överallt annars är det avigt. Och inte kan jag trä av den för då repar den upp sig ännu mer. Jag lovade A att sy ett nytt set som gick att använda, med fållar och resår. Men det är inte på gång än.


Märket är ett slaktat Mia Textil-märke som blev fel isytt och inte gick att rädda. Utöver blomman. Lagom mycket namnband på ett sånt litet plagg.

Om jag hinner någon gång så ska jag sy blöjor, tröjor, byxor och inredning till docksängen. A fick fasters gamla docksäng och ett gäng docktillbehör häromdagen och han pysslar om sina små med välling och nattning. Känns fint att uppmuntra leken. Med perspektiv tycker jag nog att dockleken var en av de mest användbara lekarna från barndomen. Någonstans hade jag ju redan bytt blöjor, klätt på, gett välling osv. Den stora skillnaden var att dockorna låg still på skötbordet, det minns jag för snart fyra år sedan att jag blev överraskad av, att bebisen aldrig var helt still i vaket tillstånd.

1 kommentar:

mormor sa...

Åh jag minns hur kul det var att göra något åt små apor. Fast jag gjorde hängmattor i makraméteknik.