Vaknar till liv...

Inte bara våren börjar spritta och grönska omkring oss, jag känner mig själv som nyuppvaknad. Fortfarande är vi inne i ett rutinetableringsskede och mjölken måste få komma igång (och komma igång lagom, inga fler mjölkstockningar, tack!). Lillebror är mer gnällig än storebror var (fast han samlade ihop sig för ett kvällsskrik på 1-2 timmar varje kväll i fyra veckor istället), när han är vaken är det antingen äta eller gnälla tycker jag, men det är väl för att jag betyder mat för honom, maken tycker han är rolig och nyanserad att vara med. Jag föredrar förutsägbarhet utöver de timmar jag är i amningsläge, så jag försöker vara med storebror så mycket som möjligt. Pappa är med lillebror och lär sig variationerna på gnället.

Men han är fin, lillebror, också! Stor, han är redan över 4700 gram och då bara tre veckor. Kläderna passerar revy i flygande fläng. Nu öppnade jag till slut strl 68-kassen. Det vore väl sjutton om vi inte skulle hitta något som passar. Hade jag tid skulle jag sy mer.

Men så mycket tid har jag inte. Fast nu ligger tillklippt och nålat inför första sömmarna, en stycken sovpåse i lime giraff och mörkröd mudd. Jag har redan lyckats sy knappslån i halsen, min första, och det gick riktigt bra. Dessutom har jag klippt till ett tyg jag fått av svärmor som är rött med smala ljusgula ränder (som var vita innan tvätt, vet inte vad som hände?). Det ska bli tajts med lila muddar. Det är så bra med bomullstajts/långkalsonger som alternativ till tjockare byxor för de dagar på dagis som de både är inne och ute. De bruna velourbyxorna jag sydde vill jag nästan inte använda för mudden är för stor i midjan och de glider bara ner och hänger om blöjorna. Vet inte om den åldrats i för varm tvätt (som jag av ren lathet slänger dem i ibland, fast jag vet bättre.

Hoppas att jag kan fota snart och lägga ut bilder. Skjortan i aqua/vit seersucker är klar och jag vill så gärna visa den här. Återkommer.....