Orangerandig tröja blå strl 104

Här gör jag tappra försök att blogga. Jag får kanske 30-60 min egen tid per dag, sent på kvällen, och då väljer jag oftast att sy eller lösa en sudoku. Det blir ingen röd tråd i bloggandet, skulle hellre vilja blogga regelbundet och med aktuella projekt. Jag har också märkt att det är fler än jag som uppdaterar alltmer sällan. "Facebook"-döden har någon kallat det. Jag är inte på Facebook (som tur är, känner jag!) men kanske blir det fler röda trådar där?

Här har jag använt orange trådar. Tröjan är en beställning till julen 2011 och blev klar den 17 dec (då kan ni förstå att jag ligger efter i bloggandet... tror att det är sex plagg). Puh, alltså. Den blev en rysare också på andra sätt. Jag hade lovat det randiga tyget med blå ärmar och insåg att som jag hade klippt ur det randiga tyget sen förut så gick det inte att klippa så passa långa stycken som strl 104. Däremot fanns det ett överblivet 104-framstycke med vanlig ärm. Lösningen blev att klippa ur raglanstycket ur stycket med vanlig ärm och inte få till riktigt den korrekta raglankurvan. Sedan fick bakstycket bli blå liksom ärmarna. Ett blått tyg som jag inte heller hade och som var slut när jag ändå beställde från Stoff&Stil. Så det fick bli en extrabeställning från JNY Design (stackars mig, då var jag ju tvungen att beställa fler tyger samtidigt...).

Tyg: Multirand interlock från Mjuka Tyger, koboltblå interlock från JNY Design och orange stretchjersey/muddväv från Stoff&Stil, tråd Dor Tak nr 116 från Bibbis Textil (bästa snabba sybehörsakuten, använd henne!)

Mönster: Meedom såklat strl 4 år, form 1, raglanärm

Dekorsömmarna har jag sytt på vanlig overlock med delarna aviga mot aviga och sedan pressat ned mot ärmen och sytt fast med en parallell raksöm 3,5 på symaskinen. På ärmarna har jag sytt overlock längs med kanten och sedan pressat upp till fåll och sytt fast med sicksack bredd 0,5 och längd 2 (för att det skulle bli mer elastiskt).

Är väl hyfsat nöjd med den. Det blev snyggt med det blå och orange. Jag har ju gjort två andra kombinationer med det randiga tyget, med orange och med gult. Den här blev nog bäst, det är vilsamt ihop med det grälla randiga tyget. Vi har den orangea varianten här hemma och jag är trött på att den känns så skrikig.

För övrigt, så är båda maskinerna på service, i hela tio dagar. Hämtning på torsdag om en vecka. "Klarar du dig så länge utan dem?" frågade han. Jodå, det går rätt bra. Jag har sex nya projekt på gång, hälften tillklippta och det är faktiskt skönt att slippa stressen att ha möjligheten att sy på kvällen, fast jag egentligen är trött. Och det gör ju underverk för bloggandet... Det ska bli så roligt att sy på nyservat!

Utökning genom delning

Jag sitter här och myser framför datorn. Det är extremt snarktomt här hemma (och inga tänder som gnisslar... uuuh) för äldste sonen är iväg till farmor och har kul. Så jag lägger beställning på Stoff&Stil och längtar till våren och nya seersucker-skjortor som jag tänker ta till nya höjder *mys,mys*. Har ju jobbat några månader nu och då är det roligare att lägga en beställning för pengarna räcker till mer. Tjugo varor, varav ett trikåtyg, resten vävda tyger och sybehör.

Sybehören kommer av att nu har jag utökat min verksamhet, koncentrerat och konsoliderat, outsourcat och fokuserat på kärnverksamheten och allt det där. Jag har nämligen flyttat overlock-maskinen till ateljén i källaren och har symaskinen kvar i vardagsrummet. Det blev inte mycket sytt på den skramliga overlocken när yngste sonen sover i samma rum. Nu kan jag fokuserat ta en söm då och då i ateljén där bullret inte alls är buller och sen ha noggrann symaskinssömnad i vardagsrummet på kvällarna. Ateljén är även vårt arbetsrum och jag arbetar hemifrån då och då, och det är då jag tar den där extra sömmen som pausgymnastik :)

Två syhörnor betyder dubbla uppsättningar av verktyg (i viss utsträckning) och mer arbetsro vid var och en av dem. Nästa steg är att lämna in maskinerna på service och få köra nyservat. Tycker jag förtjänar det efter snart _två_ år av sömnad (men tänk, det var ju bara igår jag inte alls kunde sy, utan bara villevilleville).

Solidaritet

Det pågår inlägg om textilarbetare i andra länder, läs Kina, hos bland andra W-collection och Det goda livet. Tänkvärda inlägg. Jag har försökt kommentera men inte fått kommentarerna att funka så jag lägger upp mina tankar här istället.


Så här såg det ut i Sverige för drygt hundra år sedan. Läs Moa Martinson. Att jobba så att man går sönder, för att överhuvudtaget överleva. "Den största kampen av de alla, den att överleva" skriver Moa. Tyvärr är alternativet för dessa människor att svälta, så jag förstår dem. Men visst måste vi kunna producera mer lokalt, dela produktionsteknik med mera så att _fler_ kan göra fina kläder. Kineser till kineser, svenskar till svenskar. Kapitalismen bygger på konkurrens och kostnadseffektivitet, och ger tyvärr likriktning*. Och lämnar lik efter sig, usch.

Men, kom ihåg, så här såg det ut i Sverige för hundra år sedan. Det är bara några generationer sedan. Vi _svalt_ på den tiden. Nu väljer och vrakar vi i de stora kedjornas överflöd. Åksjuk, någon? Det går att förändra, genom solidaritet och respekt för människors sanna värde.

* Ford erbjöd alla färger på sin T-Ford, bara man ville ha den i svart, och titta i en vanlig klädbutik nu för tiden, det mesta är svart

Marin stjärna myströja strl 110

Ja den här ser ju enkel ut. Men den blev en historia i sig.

Tyget kommer från Stoff&Stils höstkatalog 2011 och jag blev blixtförälskad i det. Beställde hem och tvättade det för att kunna sy en myströja till kusinen, stjärnorna lyste sådär skarpt vitt mot det mörkblå. Och jag, som oftast är väldigt noggrann med tygtvätt att INTE blanda, slängde med ett annat _blått_ tyg, också velour fast mer åt cobolt. Sagt och gjort, och sedan lyfte jag ur tvättmaskinen ett tyg som var blått och ett tyg som var marint med ljusblå stjärnor på.

"NEEEEEEEEEEJJJJ. Inte sant. Inte sant. Det är nog bara ljuset. Nej, det är inte ljuset. Det är nog bara ludd. Nej, det är inte ludd. Stjärnorna är urvattnat blåa. Jag har fått missfärgade stjärnor. Tyget är "förstört"."

Och där satt jag med min beställning, utan tyg, för tyget var inte så snyggt med det blåa. Jag beställde en meter till, och en extra frakt och fick betala mer än jag hade lust med, men jag ville så gärna ha den där tröjan med skarpt vita stjärnor på. Fick hem det, tvättade det _HELT SJÄLVT_ och ut kom.... ja, inte ljusblå stjärnor. Men det var som om halva tyget blivit kvar i maskinen. Det var mycket tunnare och när det veckade sig lyste den vita baksidan igenom. Stjärnorna var vita, så ock bakgrunden med andra ord. Det kändes som om det inte var samma kvalitet i tyg1 som tyg2. (Stoff&Stils utmärkta kundservice har tagit tag i den frågan och fått tygprover att gå vidare med för att kolla kvaliteten med inköparna)

Nu hade jag tappat sylusten för den tröjan. Men samma dag frös A när han kom hem från dagis och jag tänkte sy en myströja till honom istället. Han gillade stjärntyget så jag tog det vita och tunna tyget till det. Jag kunde ju i alla fall inte använda det till beställningen.

Tyg: Marin stjärna velour från Stoff&Stil, marinblå mudd Ohlssons tyger.
Mönster: Meedom strl 5 år, form 2, sweatshirtlängd, ej förkortade ärmar för muddar

Lycka: Inte mycket
Lärdom: 1) Bara för att ett barn säger "ja, vilket fint tyg" betyder det inte att det sätter på sig det hemsydda plagget sedan. 2) Ett tyg som känns tunt och sladdrigt efter tvätt, blir inte bättre av att sys ihop till ett plagg 3) Ljusblå stjärnor på marin botten känns botten 4) Tvätta aldrig okända tyger ihop 5) Det är bra att höra sig för om man är missnöjd med något, särskilt till Stoff&Stil som har jättetrevlig personal och är tillmötesgående trots att de är så stora med många kunder och många tyger (det hade varit så enkelt för dem att säga "get over it").

Kort sagt, jag är halvmissnöjd med plagget där vecken lyser vita, A vägrar att ta det på sig och det ligger instuvat längst in i linneskåpet från 40-talet som vi har som garderob för barnkläderna. Det är bara att gå vidare, jag har sytt mycket roligare saker sedan dess (som barnet också har haft på sig).

Livebild brunrosa fordon

Hittade en livebild på kusinen i en tröja som jag har sytt. Brunvit fordon från JNY Design med bruna ärmar och mörkcerise mudd i halsen (från Stoff&Stil).

Visst är han fin! Och tröjan också :) Det plagget är nog bland det finaste jag sytt. Tacksamt att det fick vara till en beställning... För det där med sömnaden går upp och ner, ibland bara stämmer det och ibland...inte alls.

Beigevit randig pyjamas strl 110

Del två kanske man skulle säga. Jag har sytt en overallpyjamas till Hj med röda muddar i samma härliga interlocktyg. Det är så bra med att inte behöva välja en dekorfärg utan prova flera. Den här randiga interlocken i caffe latte beige med skummjölksvita ränder ville för några månader sedan ha mörkrött och denna gång körde jag på kaffebönsbrunt. Smaksak vilket som passar bäst. Ibland ligger barnen alldeles intill varandra med sina randiga pyjamaser och jag vet inte vilken av dem som är finast. Fast den här mörkbrun dekorfärgen är jag fortfarande väldigt nöjd med.

Jag kompletterade med ett par enkla mörkblå interlockbyxor, som jag hade sytt till kusinens beställningspyjamas och ångrat att jag inte hade gjort ett par till oss. Men nu är det gjort. Fast jag tror kusinens par blev snyggare faktiskt.

Tyg: Beigevit randig interlock från Tygfabriken, brun mudd från samma ställe, brun DorTak-tråd från Bibbis Textil. Byxor mörkblå trikå från Ohlssons Tyger, en jättestuv som räcker lääääänge. Ca 4 m tyg för 160 kr.

Mönster: Meedom 5 år form 1 både t-shirt och byxor.

Lycka: Jag fortsätter att skapa dekorsömmar med overlocken. Det är så smidigt (när man väl klippt till raglanärmarna, som inte är särskilt smidiga eftersom man måste hålla reda på både vad som är bak och fram, respektive höger och vänster) att nåla ihop alla delar avig mot avig, sy ihop på overlocken, pressa ner sömmen (jag lägger den ut mot ärmen) och sy fast med långa stygn på symaskinen. Jag är helnöjd med metoden, den besparade mig ett maskinköp och en inlärningskurva till (tycker att jag har så många såna redan...).

Dessutom börjar jag bli mer och mer nöjd med mina färgval. Nu har jag ju haft mina sydda plagg ett tag och märkt vilken design som håller. Jag ser också vad som är min unika stil.

Lärdom: Hade skrivit i mitt skissblock en anteckning vid det här plagget om att A var svartsjuk på Hj och skriker. Det var nog det enda jag lärde mig då. Rent sömnadsmässigt var det ett enkelt och roligt projekt. Observera mönsterpassningen vid dekorsömmen ;-)

Nu håller jag på med en ny pyjamas att krypa in i. Den grönblåa stjärnpyjamasen börjar bli för liten. Den går också i kaffefärger (nougat, kritvitt, mörkbrunt och mörkrött). Senaste nytt inom sömnad är att jag reklamerade min urusla Fiskars-sax som varit dålig länge och som jag gått och funderat på om jag ska reklamera eller köpa en ny eller köpa en annan. Det är den mjukstängande softout saxen och jag måste ha fått ett måndagsexemplar. Först började den kärva så att det var som om skären började hugga tag i varandra och det blev tungt att klippa. Jag försökte öppna den för att göra rent (hade klippt en del fleece) men det gick inte. Till slut blev jag desperat och tog en droppe symaskinsolja vid skruven som höll ihop skären. Eller en och en, det blev flera och till slut var den smidig och tyst igen. Och oljig så jag fick torka, tomklippa, torka osv. Sedan började låset glida ner mot öppningen och ta emot så att skären inte stängde. Jag tog kirurgtejp och fäste upp den och började förvara den öppen istället. Och när jag hade klippt några hundra meter så började handtaget skava, det var plastkanten på handtaget som stod ut, det fixade jag med kirurgtejp också (det är även världens bästa tips mot skoskav - Leukosilk kirurgtejp, finns på Apoteket, hjälper till och med när det har gått hål på blåsan och huden är skinnflådd).

Stod ut, gjorde jag också ett tag, men nu till slut gick jag till affären där jag hade köpt den och fick fullt stöd (tacka sjutton för det, in kommer jag med en kirurgtejpad sax...). Och jag valde att byta mot en ny, som jag hoppas kommer att vara bättre. Annars får jag gå in igen. Men vad skönt att jag stod på mig :)

Marinblå velourleggings strl 80

Inspirerad av Fröken Fräken som i sin tur har hittat inspiration hos Sork u Töis, så beslöt jag att det fådda tyget från en kollega i marinblå velour skulle bli ett par leggings, dvs modellen smalare än mina vanliga velourbyxor. Jag blev riktigt nöjd. Det är så snyggt med smala byxor på bebisar, om man har smala bebisar som jag har. Just det, det har ju hänt en del sen sist. Hj föddes som köttbulle (till skillnad från sin spaghetti till bror) och sedan till hösten när han började krypa så smalnade han av och blev spaghetti han också. Det gillade inte BVC utan uppmuntrade till extra intag av fett i maten till honom så det blev spaghetti med olivolja typ och nu ser han ut som en järpe istället, dvs lite lagom bebisfett. Men när jag sydde dessa var han fortfarande spaghetti och de passar fortfarande (hans ben har inte förändrats så mycket, mer magen...).

Tyg: Marinblå velour som jag fick från en kollega som har haft tygbutik (lyllos mig, fick en hel Ica-kasse med tyger, trikå, velour osv), mörkröd stretchjersey Stoff&Stil, ett favorittyg!
Mönster: Meedom strl 80 form 0, resår i midjan. Full längd på benen utifall de ger sig iväg i ett växtryck

Gillar: Färgkombon. Mörkblått och rött blir attityd. Är nöjd att jag kollade in i garderoben och valde tyg också så att byxorna skulle kunna matcha flera toppar. Ju mer jag håller på med design, desto petigare blir jag med att det ska vara snyggt och matchat. Ibland är det bara en lättnad att låta någon annan välja plaggen så att inte barnen bara behöver vara "modedockor". Jag gillar också idén att kombinera velour och leggings. Det bästa av två världar. Mina andra velourbyxor har varit Meedoms form 2 och ibland kan det bli alltför pösigt. Velourbyxor ser också mer klätt ut än vanlig trikå i leggings som ger långkalsongintryck.

Tyvärr: Så är det oftast mat på brallorna... och vi kör inte 40-tvätt så ofta, så de ligger halvskräpiga i klädkorgen och de stunder jag ser honom ren och fin i byxorna är ganska få. Pappalediga maken är inte så noga med fläckar utan vill förmedla matglädje till sonen. Han hänger gärna på och har precis börjat äta med handen (jaa, hela handen, inte pincettgreppet för då går det för långsamt) trots att han bara har en tand. Så det mesta hamnar på byxorna, eller på golvet (som han sedan tar till efterrätt när han kryper runt på golvet).

Hemmarutiner: Börjar kanske arta sig. Jag har faktiskt bloggat och idag sydde jag till två axelsömmar på en pyjamas. De här byxorna var färdiga den 5 november, så jag ligger efter i bloggning. Hj somnade tjugo över nio när han fått skrika av sig lite (gillar inte att det är sovdags och låter oss veta det med bestämdhet). Det känns som om vi börjar se ett mönster och har blivit striktare när det gäller att sova på dagen. Tänk att det är så, att ettan kan sova hur mycket som helst medan tvåan, i vårt fall, blir odräglig och har superkondition så han håller igång fast vi är trötta. Hoppas att det ändrar sig för det är verkligen inte roligt att ha vakna barn 7-22 varje dag...