Blåbruna hjärtan munkjacka strl 62

Lille killen i magen kommer att vara två månader när sköna maj med lite vårvärme (eller hur?) kommer. Då hade vi en munkjacka från Åhléns till vår äldste son. När jag såg detta tyg hos Mjuka Tyger så kände jag för att göra en munkjacka i det tyget istället. Kanske lite tunnare än Åhlénstyget som var kraftigare, och kanske varmare, men son 2 kommer ju att ligga en månad (varmare) än son 1 så det kanske blir bra om det blir en varmare sommar. (Hur många gånger kan man använda ordet varmare så att det blir ett mantra till universum om att det är det jag vill ha nu, inte mer vinterkyla?).

Tyg: Blåbruna hjärtan collegetyg från Mjuka Tyger, turkos mudd Ohlssons tyger

Mönster: Meedoms form 2 strl 62 matchade originalplagget precis. Längd t-shirt utan förkortning för mudden (som det ju behöver vara förstås)

Lycka: Det var jättekul och inspirerande att sy detta plagg. Lagom mycket svåra detaljer för mig för att jag skulle tycka att det var roligt. Resultatet blev precis sådär vårsomrigt som jag ville ha det. Maken tyckte marinblå mudd hade varit snyggare men jag gick på min magkänsla som sa turkos och det blev den där glasskänslan (kanske för att hjärtana (nämen vad heter det??) är lite lika den stora glassleverantörens logga). Plagget ser stort ut men då får ju kofta och kläder under plats bra. Skyddsflärpen sydde jag på frihand och det börjar redan kännas som en av mina specialiteter ;-)

Lärdom: Blixtlåset. Beställde först längd 20 cm, utan att ha tittat ordentligt på mönstret och originalet, från Stoff&Stil för en rimlig peng. Bara det att det behövdes 25 cm... Köpte på stan för 60 kr!!! Nej, det tyckte jag var för dyrt så jag tog min gravidmage och gick och lämnade tillbaka det. S&S kostade ju bara 23 kr. Men inte kunde jag lägga en ny tygbeställning på S&S för ett blixtlås och deras frakt 65 kr hade gjort blixtlåset, tja vad ska man säga, en ganska dryg aning dyrare. Så tillbaka till stan och en annan sytillbehörsaffär, där det kostade 50 kr. Grr, känner mig lurad. Men desperat för syresultat snart (innan jag skulle till och föda inne i affären) så jag köpte (mutter, mutter). Sedan hade min mamma hittat ett blixtlås för den där tjugan i den första affären ändå (hur?) men då var ju min munkjacka klar sedan länge (och mammas blixtlås skulle till en kofta till samma lillkille som HON gjorde).

Sedan, ja det är inte slut därmed att jag fick hem ett blixtlås, sydde jag på mudden och måttade mot blixtlåsets längd, men ville ju inte att det skulle bukta ut så jag kanske var generös på att jackans längd skulle räcka till, och det blev ca 4 cm fel! Två däruppe och två vid mudden. Jag hade redan klippt till tyget och sytt ihop fram tills mudden skulle på eftersom jag ville matcha mot blixtlåset som jag väntade på att få hem. Sydde på mudden, sydde dit blixtlåset, och öppnade ögonen först efter jag hade sytt klart och såg hur mycket det diffade....

Min skyddsflärp som blev så bra och det gick så fint att sy dit den, hamnade ovanför blixtlåslöparen och dolde den inte, som ju är också en tanke med skyddsflärpen. (Det syns om man zoomar bilden, men gör inte det...). Först retade det mig och jag funderade på om jag skulle orka sprätta bort både blixtlås och mudd, klippa rätt längd och sy fast igen (nä usch vad mycket jobb!). Men jag lät den vara och några dagar senare tyckte jag inte det gjorde så mycket. Då insåg jag istället hur fin jackan är och somrig och jag hör måsars skrik, känner glassdoften och känner sommarvinden i håret.

Varken bild eller text

Eller fram eller bak. Kallt eller varmt.

Suck.

Jag befinner mig i gravidvakuum. Kroniskt gravidkänslan, någon som känner igen sig? Den där blandningen av leda och rastlöshet som kommer när graviditeten är fullgången och bebisen kan komma "när som helst". Omgivningen vet det, och håller sig undan, verkar det som. Jag kan plocka lite med både det ena och det andra och ändå blir det bara långa, sega dagar med hjärna och kreativitet på tomgång.

Suck.

Förra gången jag väntade barn var jag superpigg sista månaden, kunde inte tro att jag var höggravid. Promenerade hem från sjukhuset dagen innan sonen föddes (med igångsättning, alltså dagen därpå) i 45 min.... Kunde gå flera mil, kändes det som. Nu tycker jag det är för långt att ens gå ut med soporna. Trött trött trött. Håller på att färdigställa en sybeställning till brorsan och det livar upp lite. Förutom att jag gör dummisstag och måste sprätta och ha mig. Ha mig, det är där jag befinner mig just nu. Plus treårstrots med uppochner vänd sömn på honom(han sover nu när vi gör kvällsmaten, och somnar halv ett i natt igen....). På natten sparkar han och jag vet att jag skulle sova om jag bara hade en egen säng, bebisen håller sig lugn, graviditetsbesvär också.

Grr, skit vad trist det är. Jag ska uppdatera bloggen snart med roliga bilder och inspirerande text. Men nu blir det så här istället. De glada dagarna kommer

Och det blev en....

....ateljé, miniversionen. I väntan på bebis, en mer funktionell syateljé i någon källarlokal i bostadsrättsföreningen, så övertygade jag min man om att hämta ner några av våra bord från vinden. De här är de blivande skötborden (skötbädden på det stora, lilla bordet för kläder, blöjor med mera) så de skulle ju ändå ner hit (förutsatt att allt går väl om några veckor). Vad skönt det är att slippa plocka fram och bort från köksbordet varje gång jag vill sy eller testa en idé. Nu kan jag gå fram och tillbaka och utnyttja alla de där mikrostunderna när lugnet lägger sig över hemmet. Jag har inte velat lyfta symaskinen själv pga graviditet och bäckenbotten så jag har behövt be maken ställa fram den på köksbordet. Men nu får den stå framme. Sonen, tre år-nyfiken, håller sig borta från den *peppar, peppar*.

Det gjorde under för produktiviteten. Eller för utloppet av all den kreativa energin som samlar sig inom mig. Eftersom jag nyligen fick en beställning på några plagg har jag att göra. Det ska bli jätteroligt att visa upp det sedan. Ja just det, har lagt in en beställning hos Stoff&Stil också så mer sytt ska det bli. Känns så skönt att ha något vettigt att ägna sig åt istället för att tänka på förlossning, amning, klimakteriesvettning (som man ju får som nyförlöst), vaknätter, skrik, vit bebiskräks, eventuella dagisförkylningar, kyla, vinter, vårallergi... tja allt annat liksom som väntar framöver.

Fast i Fem myror är fler...

De flesta stickbloggare känner nog igen bilden ovan. När ett stickprojekt är klart för montering ska delarna sträckas ut till rätt format och storlek "under våta dukar" alternativt spännas upp så här. Och då behöver man fästa nålarna i något och nån fick syn på ett lekpussel på Biltema med skumplastplattor som man skulle kunna lägga ut till en hopphage (därav siffrorna på). Det fungerade alldeles utmärkt eftersom man kunde lägga stora fyrkanter istället för en avlång hage, och har spritt sig som en löpeld i bloggvärlden. Så också hit. Jag köpte min i höstas och här ser vi en rosa koftas ärmdelar som "blockas" som det heter.

Koftan är blockad sent på kvällen. Tidigare inträffade nämligen detta att sonen fick syn på pusslet och trodde genast att det var en present till honom (det var ju en leksak....). "Siffror" sa han för han är jätteförtjust i siffror. Siffrorna går att plocka ut från fyrkanterna så han fick leka med dem en stund....

Hmpf, en stund. Ha. Trodde jag. Jag fick INTE använda dem på hela kvällen utan smyga mig till dem efter han hade somnat så att tröjan fick blockas över natten och gömmas under stora sängen medan han gick till dagis. Lite smygande senare, var koftan färdigblockad men tror ni jag fick tillbaka siffrorna? Nänä, om jag behöver blocka något måste jag gå och samla in dem igen. För han leker med dem varje dag. Han äter med dem, sover med dem, pratar med dem, kör runt dem i vagnen. Nu senaste skulle de hänga med till tvättstugan och tvättas "det tycker tvåan är roligt"... Vi har siffror överallt (nåja, det är ju bara 11 stycken, 1-9 och 1+0=10) och mitt i natten när man hör de där små halvsvettiga fötterna mot sovrumsgolvet på väg mot vår säng så kan han ha tagit med sig (utöver "hela gänget från Skansen" dvs så många gosedjur han lyckats plocka upp i mörkret) tvåan, femman, åttan och ettan. Så ligger man där på morgonen och vaknar i en sjua....

Det känns som att vara fast i Fem myror är fler än fyra elefanter....

Tyger

Nu har jag lagt upp alla tyger på tygsidan också. Ska beskriva mer och göra det mer lättsökt.... jaja, det finns så mycket roligt att göra och som tar tid, som jag inte har ibland.

Men kul att de är fotograferade, etiketterade och upplagda.

Lime giraffpyjamas strl 104

Min första sybeställning klar... och den gick till brorsan! Tack för att du "la en order" hos syrran :) Redan när jag berättade att jag tänkte börja sy för andra undrade han när shoppen öppnade. Han nämnde ordet pyjamas och eftersom lillkunden är kusinen till oss tänkte jag direkt på giraffer... Jag hade spanat in Mjuka Tygers limegröna giraffer som skulle passa honom.

När beställningen väl kom fick jag förtroendet att fritt komponera en pyjamas. Jag beställde lime interlock att matcha girafferna och tyvärr tycker jag att de är lite illiga i färgen. Men det var den bästa matchningen som fanns och jag vet att kusinen kan bära upp starka färger.

Tyg: Lime giraff, lime interlock och brun jersey, allt från Mjuka Tyger

Mönster: Meedom strl 104/4 år full längd på arm och ben, mudd 2 cm i hals. Resår 20 mm i midjan.

Lärdom: Oj vad jag lärde mig mycket med den här beställningen. Jag hade tänkt att jobba långsamt med den, använda strykjärnet för att se till att resultatet skulle bli så bra som möjligt. Resårlängden var lite av ett dilemma, exakt hur vid mage hade kusinen (vår son är mer av en smalis och alla byxor hänger i midjan så han var inte mycket till hjälp trots att han är bara lite äldre)? Jag provade knappresår men tyckte tyget var för vekt för det och när jag sprättade blev det hål i tyget.... Detta inträffade i en period när vårt barn inte var av den lättskötta typen, den andre (den i magen) lade sig på tvären dessutom och det kändes som om jag aldrig fick den där arbetsron (förutom när jag sprättade och klippte). När jag hade hål i byxorna fick de ligga på skamhyllan tills jag visste hur jag ville gå vidare. Laga hålen, mörka, eller klippa bort resåren och göra om (och kortare byxlinning) eller sy ett helt par nya byxor? Usch för svåra läggningskamper i kombination med sönderklippta beställningsbyxor....

Det blev att jag klippte bort den gamla resåren och sydde dit ny resår (dvs utan hål, vare sig på resåren eller byxorna) och hoppades att de skulle sitta ok ändå. Jag mörkade inte utan berättade hur det var. För rätt vad det var så kom de på besök till mina trakter och jag kunde både överlämna beställningen (och prova på en högst samarbetsvillig brorson).

Lycka:

Det här, såklart!! Min första sybeställning. Avslutad på lördagmorgonen innan kusinträffen hos mormor/farmor, nystruket (lätt att göra när ättelägget sover skönhetssömn på morgonen) och med följekort. Pyjamasen passade! Det var roligt att se. Det fanns växtutrymme och byxorna satt uppe under provningen i alla fall trots den ofrivilliga low-cutten.

Se här bara, livebilder:

Byxorna är uppvikta ca 4-5 cm.

Min brorson, redan van fotomodell (har en känsla av att faster Mia kommer att sy mer till dig framöver, så detta är bara början...) Tack för att jag får visa bilderna på bloggen.

Och det roligaste av allt kom häromkvällen, en till beställning på en pyjamas till honom. "Fast helst med byxor som skulle vara som originalet..." så jag får väl vara försiktig med spetsiga saker då. Det måste betyda att mamma och pappa är nöjda och det gör mig lycklig! (utöver lyckan att klä min rare brorson i egensytt).

Hallonröd

Den eviga följetongen om den hallonröda fleecejackan som blev rosa, som blev hallonröd igen. I det här februariljuset är jackan hallonröd och jag är nöjd.

Undrar om den kommer att bli rosa igen?

Redo för beställningar - en styck BB-stickväska

Kreativiteten blomstrar och jag hinner inte riktigt blogga. Tyvärr. När jag hinner blogga i perioder kanske jag inte hantverkar så mycket. Hur är det med balansen?

Om man ska förverkliga sina visioner är det bra att vara förberedd. "När det regnar manna från himlen, gäller det att ha en sked" fast lite omskrivet. Och när man står där med skeden, och himlen ser tom ut så funkar universum så att mannan börjar regna.

Nu har jag öppnat upp för beställningar av det stickade BB-setet och väntar med iver på första kunden (eller ja, det har ju varit kunder förut som köpt sockarna och varit mycket nöjda, har levererat ett par som jag kommer att blogga om senare). Än så länge så... händer det inte så mycket. Och jag packar förlossningsväskan istället. Då kom jag att tänka på att en plastpåse för pågående stickprojekt är inte kul, och inte heller de stickväskor jag har passar för de är lite större och är tänkt att rymma ett damtröjeprojekt.

Så då gjorde jag denna stickväska. Tänkt att passa för en BB-beställning (det är dubbeltydigt, BB för att det passar nyfödda och BB för att det är stället jag siktar in mig på om några veckor). På framsidan gjorde jag en ficka för strumpstickorna/virknålarna så att de inte faller ur väskan. Väskan knäpps med tre (underbara!) tryckknappar. (Med underbara menar jag att det är så härligt att ha ett lager av knappar och en trycktång och bara smäcka dit dem. Min första stickväska handsydde dit jag pyttesmå tryckknappar med vass nål, aj.

Tyget är ett gardintyg som aldrig blev en gardin. Däremot har det blivit ett gäng väskor och ett pennskrin. Det är tjockare, vävt med äggliknande symboler på (jaja, mer BB). Mönstret svängde jag till på frihand (en fyrkant 25x35 med sömsmån). Den blev aningen stor men om jag behöver sticka en kofta kan det vara bra med lite extra utrymme. Sydde ihop den på en kväll, ficklocket var svårt att få snyggt med hörnen, annars tiptop. Kul att göra något rakt och fast efter alla trikåbarnplagg.